The Internet of farms

Internet of Farms

Lantbruket är i förändring. Men alltför ofta kommer synen på hur lantbruket förändras från ett perspektiv utanför industrin. På Luda.Farm är lantbrukarens perspektiv vårt perspektiv. Vi kan inte hjälpa det. Vår teknologi är framtagen av lantbrukare, för lantbrukare. Hur lantbrukaren kan dra nytta av vår teknologi är utgångspunkten för all vår produktutveckling. Men vi spenderar också mycket tid med att fundera över hur ny teknologi, både vår egen och den från andra företag, bidrar till förändring inom lantbruket.

Här är vår syn vid årets slut på förändringens riktning inom lantbruksyrket.

Fyra trender på gården

Fler sensorer och mer data

Lantbruks-sensorer blir mer avancerade och mindre kostsamma. De producerar mer data än någonsin och med ett lägre pris har nu lantbrukaren möjlighet att använda fler av dem. Precisions-lantbruk har berett vägen för utvecklingen av sensorer som genererar användbar data som jordens fuktighet, förekomst av skadedjur och kvävehalter. Sensorer monterade på maskiner kan mäta kvävehalten från gödselspridaren eller skördemängd från skördetröskan. Tillsammans med traktorns GPS kan detaljerade kartor tas fram.

Lantbrukare kräver i allmänhet en högre precision än vad GPS kan erbjuda. Precisionen hos GPS är 5 meter men lantbrukare som använder GPS behöver centimeter-precision för att plöja, plantera, bespruta och skörda sina åkrar. RTK GPS, som använder fasta mottagare tillsammans med traktorns GPS löser det här problemet men är en kostsam lösning. Nya positionssystem, som det Europeiska satellitnavigationssystemet Galileo kommer att förbättra noggrannheten utan att dyr extra radioutrustning behövs.

Fasta sensorer på plats har ofta använts mer inom trädgård än inom professionellt lantbruk. Nya typer av sensorer med fast montering på fältet, t.ex. Pulsepod från Arable Labs Inc., håller på att förändra detta. The Climate Corporation (ett dotterbolag till Monsanto) har nyligen öppnat sin FieldView-platform för hårdvarutillverkare med målet att skapa det första sensor-nätverket för åkrar.

Copyright http://www.arable.com/

Användning av data för beslutsfattning på gården

Mjukvaran har kommit en lång bit på vägen de senaste åren. Från programvara för precisionslantbruk till dedikerade affärssystem för lantbruk, finns nu möjligheten för lantbrukaren att kontrollera varje kostnad och varje intäkt på gården. Dedikerade precisionssystem för jordbruk kan ta fram topografiska kartor med otrolig detaljrikedom, skördemängd, jordens fukthalt, kvävehalter osv. Den här tekniken löser problemet ”vi vet inte vad problemet är” och introducerar ett nytt problem: Hur tolkar man och fattar beslut baserat på all data som tas fram?

Jordbruket är inte det enda område där ”big data” har en stor inverkan. Farmeron siktar på att hjälpa mjölkbönder att producera mer data och ta mer välinformerade beslut. Porphyrio gör detsamma för hönsbönder.

Copyright Farmeron Copyright Farmeron

Fjärrstyrning

Utrustning, arbetskraft och klimat är de tre största flaskhalsarna på varje gård. Man behöver bara uppleva en enda skörd för att veta att detta inte bara är teori. Vädret avgör när skörden kan ske och utrustning och arbetskraft avgör hur snabbt skörden kan föras till silon. Möjligheten att fjärrstyra låter lantbrukaren minimera logistiken för vissa arbetsuppgifter. Med en kamera i ladugården och en sensor på dieseltanken behöver lantbrukare inte längre lämna skördetröskans förarhytt för att se hur mycket diesel som finns kvar i tankarna. Allt finns tillgängligt via en smartphone eller surfplatta. Lägg till möjligheten att slå av och på utrustning så som foder- och mjölkrobotar, vattenpumpar och elstängsel och en smartphone kan bli ett av de viktigaste verktygen på en gård.

Fortsatt automatisering

Fjärrstyrningsmöjligheter finns även inom maskinsegmentet. Självstyrande traktorer med hjälp av GPS, under övervakning eller utan (följa efter-teknologi, automatisk styrning) har funnits på marknaden i flera år. John Deere, Fendt, och Case IH är ledande traktortillverkare och är pionjärer när det gäller autonoma traktorer. Den förarlösa traktorn är här, men precis som när det gäller självkörande bilar är tekniken ännu några år bort innan vi ser helt autonoma traktorer på marknaden. Under 2016 tog Case IH steget att helt avlägsna förarhytten från sin koncepttraktor och andra konceptfordon så som ”Spirit” från ATC har gått ännu längre i förändringen av den nya generationen traktorer. De flesta nya traktorer kan köpas med GPS och automatisk styrning och flera företag kan erbjuda montering av GPS-guidesystem på äldre modeller. Redskapstillverkarna är också på väg in i matchen. Kinze har utvecklat ett autonomt skördesystem som tar bort behovet av en förare av spannmålsvagnen.

Copyright Case IH Copyright Case IH

Internet of Farms (Lantbrukens internet)

”Internet of Farms” eller lantbrukens internet är ett samlingsnamn för internetanslutna enheter som används inom lantbruket. Från enkla uppkopplade strömbrytare till avancerade jordsensorer, nästintill varenda sensor som lanseras idag har möjlighet till internetanslutning. Det här är lantbruk 4.0 tillämpat i lantbrukarnas verkliga miljö.

Interoperabilitet: att arbeta tillsammans är bättre

Skulle det inte vara bra om din dieseltank kunde be din smartphone att beställa mer bränsle? Eller om din väderstation kunde be autonoma bevattningsanordningar att sluta vattna när det ser ut att börja regna? Nyckeln till att få Lantbrukens internet att fungera för lantbrukare är att standardisera kommunikationen mellan enheterna på samma sätt som ISOBUS standardiserade kommunikationen mellan redskap och traktor. Internet har redan en komplett uppsättning kommunikationsstandarder och det billigaste valet för tillverkare är oftast att implementera dessa standarder.

Samma hårdvara, bättre mjukvara

Genom att använda standardiserad internet-teknologi för kommunikation mellan internetanslutna enheter på gården öppnas ett nytt arbetsområde för programmerare. Det här är mycket bra för lantbrukaren som kan välja den mest lämpliga programvaran och välja de sensorer och kontrollenheter som passar. Lantbrukets internet kommer inte låsa lantbrukaren till utrustning från en enda tillverkare. Sensorer och kontrollenheter kommer ansluta till en central programvara på samma sätt som redskap från olika märken kan kopplas till samma traktor.

Smartare sensorer och smartare appar

Utmaningarna för designers inom Lantbrukens internet är liknande de som utvecklare av produkter för bostäder, kontor och det mer allmänna ”Internet of Things” står inför. Fler aktörer, billigare elektronik och delande av lösningar och upplevelser har inneburit att vi fortsätter att få bättre sensorer, appar och tillämpningar. Lägre kostnad och bättre design undanröjer hinder för att ta till sig ny teknik.

Kan mindre vara bättre?

Traktorer och redskap har blivit allt större, delvis på grund av att arbetskraft inte kan skalas lika lätt som gårdens storlek. Det är ofta lättare att köpa eller arrendera ny åkermark än vad det är att hitta och anställa kompetent personal. En större traktor gör det möjligt för lantbrukaren att använda större redskap och på så vis arbeta med en större areal.

Från kroppsarbete till dragdjur och vidare till än större traktorer, de stora jordbruksredskapen har alla varit centrerade runt lantbrukaren eller föraren. Men allt eftersom traktorerna blir mer autonoma och behovet av en förare tas bort, uppstår en ny fråga: Behöver vi traktorer längre?

I projektet ”Project Mars” har Fendt tillsammans med Universitetet för tillämpade vetenskaper i Ulm, Tyskland undersökt dessa två perspektiv.

Copyright Fend Copyright Fend

Lantbrukarens roll

Copyright Luda.Farm

I vår vision på Luda.Farm, tar tekniken en del av arbetsbördan och hjälper lantbrukare att klara sig med mindre personal på gården. Vi tänker oss att ny informationsteknologi för lantbrukare ska baseras på en plattform som lantbrukaren redan har tillgång till: En smartphone. Vi tänker oss att teknologi ska leverera värdefull information, tydligt presenterad och ständigt tillgänglig i fickan.

Nya informationssystem för lantbruket ska vara modulära – det ger lantbrukaren möjlighet att välja hur stort eller litet systemet ska vara – samtidigt ska de vara rimligt prissatta.

Precis som i andra yrken använder den moderna lantbrukaren mer teknologi än tidigare. Lantbruket har en lång historia av anpassning till ny teknologi och till skillnad från andra yrken, har lantbruket visat sig vara anmärkningsvärt motståndskraftigt mot tekniska avbrott. Detta beror till stor del på att de grundläggande bitarna inom lantbruket inte har förändrats: bra väder, god jord och kunskap.

Så, samtidigt som verktygen utvecklas kommer lantbrukarens roll sannolikt att vara densamma. Lantbrukaren kommer även fortsättningsvis vara beroende av sin tekniska förmåga och sin kunskap om hur marken ska brukas. Lantbrukare runt om i världen kommer, precis som de alltid har varit, att vara de bästa förvaltarna av markerna.

Mattias LachnerVD Luda.Farm